måndag 14 november 2011

Money makes the world go around

Hörrni, jag tänkte att vi måste prata om pengar. Pengar som är mammon, roten till allt ont, trygghet, välfärd, orsak till bråk och krig. Pengar som är så svårt, de finns uppenbarligen och vi måste ta ställning till hur vi ska handskas med dem. Ska vi avskaffa pengar och skapa ett alternativt samhälle? Ska vi tjäna massa pengar och ge bort det mesta till behövande? Ska vi vara realister och inse att pengar är en drivkraft och acceptera det men försöka ha attityden är Gud i alla fall är större än pengar även om pengar är bra att ha?

Vi hade en föreläsare som visade oss ett bibelord från Ordspråksboken som jag tycker är ett av de bästa som jag har läst, det är från Ordspråksboken kapitel 30 och vers 8-9.

"Ge mig varken fattigdom eller rikedom, men låt mig få den mat jag behöver. Annars kan jag bli så mätt att jag förnekar dig och säger: "Vem är Herren?" eller så fattig att jag stjäl och vanhelgar min Guds namn."

Det tycker jag är en sund inställning, gör mig inte fattig och gör mig inte rik heller, gör mig lagom! Men frågan är förstås, vem är rik? I ett globalt perspektiv är i princip alla som lever i Sverige rika, otroligt rika till och med, borde inte vi då sträva efter att leva enklare? Hur enkelt är då tillräckligt enkelt?

Många frågor och några svar har jag dessvärre inte, vad tycker ni, hur ska vi förhålla oss till detta som är så stort, aktuellt och viktigt?

/Ylva

3 kommentarer:

Anonym sa...

inte för att verka cynisk men att säga att pengar är roten till allt ont är förmodligen någon som inte haft mycket av det och vet hur man ska förvalta sin ekononi. Pengar kan strula till mycket men så länge man har ett sinne för ekonomi så behöver man inte vara orolig. Pengar ger inte ett evigt liv men en vis form av frihet.

Anonym sa...

Att pengar är roten till ont, eller att pengar som drivkraft skulle vara fel per definition, är resultatet av ett felsslut.

Det man behöver fråga sig är vad pengar kommer ifrån. (Nu talar jag om fenomenet pengar, inte den Fiat-valuta dagens stater har tvingat på befolkningen).

I en primitiv ekonomi, säg Robinson Crusoe-stil efter att Fredag dykt upp, finns det ett sätt att bedriva handel, direkt sådan. Om Robinson har äpplen och Fredag päron och Robinson vill ha päron och vice versa, då sker ett utbyte. I detta läge är Päron för Robinson värt mer än äpplen, och tvärtom.

Ponera att vi introducerar en, eller ett flertal, individer till i ekonomin. Säg nu att Robinson nu har vete och Fredag fisk och person A har mjölk. Robinson vill ha mjölk, Fredag vill ha vete och Person A vill ha fisk. Det är även bara Fredag som har kontakt med båda två. Han kommer då sannolikt byta till sig mjölk mot sin fisk, för att sen byta mjölken mot det han egentligen vill ha.

När ekonomin växer introduceras nya fenomen, säg ett hus. Det kommer bli svårt att byta till sig ett hus för person A då han bara kan ge mjölk i utbyte, och den mängden mjölk kommer person B (Husbyggaren) inte vara intresserad av.

Säg då att person C har en vara, typ Salt, som är lätt att frakta, användbar för alla och inte blir dålig fort. Det kommer då blir smidigt för Person B(Husbyggaren) att byta huset mot salt, och sen att byta saltet mot de han/hon själv vill ha från andra individer.

Med tiden utmärker sig sedan vissa varor som mer åtråvärda än andra som handels-medium (ofta, förutom salt, guld och silver) något som ytterligare höjer dess värde. Det är dessa medium som till slut oftast omvandlas till pengar. Från början var ju samtliga valutor relaterade till en vikt-enhet i guld/silver som du kunde få ut vid inlösen av pengen i fråga.

Tittar man på det på detta vis är det ytterst tydligt att pengar, och pris, endast är en markering på olika individers önskemål, värderingar och prioriteringar. Så om pengar är roten till allt ont, då säger man i effekt att människans önskemål och värderingar är roten till allt ont. Och så må det vara, men är inte människans önskemål och värderingar samtidigt drivkraften till allt i världen, gott som ont?

Ylva sa...

Nej, jag tror inte heller att pengar är roten till allt ont, självklart kan ett ting i sig självt inte kan vara ont.

Jag tror också att pengar kan ge viss trygghet och frihet, och också att det är lätt för mig som är från en medelklassbakgrund att tycka är pengar onödiga eftersom jag aldrig har behövt oroa mig för bristen.

Att handel och nån form av ekonomi alltid har funnits bestrider jag inte heller, men när gick det från att vara praktiskt till att bli ett sätt att få makt och utöva förtryck?

Är det då människors maktbegär som är roten till allt ont?